Läs längst ner om dagsläget för vår kompost!

Vi startar en varmkompost från grunden och rapporterar om processen från hushållsavfall till mull. Första steget är att välja modell för komposttunnan samt att lämna in “anmälan om kompostering” till Nyköpings kommun. Om du också är i begrepp att köra igång med egen kompostering, undersök först vad din kommun har för krav vad gäller t ex anmälan.

Nu är Miljösitens komposteringsdagbok aktiverad. Det är Erika som rapporterar. Ingela har en liknande kompost som är startad i höstas och eventuellt får vi lite rapporter även därifrån. Våra inlägg kan t e x handla om uppstart, komposteringsprocessen, lyckade och mindre lyckade åtgärder. Lycka till med Din kompost så hörs vi framöver!

15 april 2009

Kompostbehållaren är inköpt. Det blev en av märket Greenline, modell Master. Den är isolerad med dubbla väggar.

23 april 2009

Nu har jag (Erika) skickat in anmälan om kompostering till Nyköpings kommun. I anmälan skulle man ange fastighetsbeteckning, adressuppgifter, typ av behållare och om den var isolerad eller oisolerad e t c.

25 april 2009

Komposteringsbehållaren är monterad och placerad i skuggan i ett ganska skyddat läge. Den står också nära vår entré så det blir enkelt att lämna vårt komposterbara hushållsavfall.

1 maj 2009

Idag var det dags för invigning av familjens kompost. Tillsammans med min dotter (2,5 år) så har jag lagt lite grövre trädgårdsavfall (grovt torkat gräs och stora torkade blad) i botten av tunnan. Därefter la vi ett lager med finare gräs och toppade det med ett lager jord från trädgårdslandet. En och annan mask följde också med och för att de ska trivas så kommer jag att vattna lite under startskedet för att få en högre fuktighet. Vi kommer att gå på maskjakt lite senare när vi fyllt på med mer matrester och annat gott. På jorden tömde vi ut vår komposthink med fruktrester, bananskal, kaffefilter och lite hushållspapper. Sånt där som normalt hamnar i komposthinken. Tidigare har vi lagt detta material i kommunens gröna påsar som transporteras ganska långa sträckor för att först sorteras ifrån de vanliga påsarna med hushållssopor och senare transporteras till annan ort för kompostering.

12 maj 2009

Komposten fylls snabbt på med material från hushållet. Det är så vi tror att den snart ska bli full och absolut inte räcka för våra behov. Men av tidigare erfarenehet vet jag ju att när processen väl kommer igång så sjunker materialet ihop på ett ganska överraskande sätt och lämnar utrymme för betydligt mer material än vad man kan tänka sig.

20 maj

Komposteringsprocessen har inte riktigt velat komma igång och vi har fått diverse uppstartsproblem. Bland annat har vi fått fluglarver och myror i komposten - inte trevligt! Ser ut som värsta “maggotodlingen” (larver som används vid fiske). Det finns diverse teorier om varför problemen uppstått såsom att komposten är för kall, för blöt eller för torr. Problem motsäger varandra så jag tror inte riktigt på förklaringarna. Hur som helst kom vi tillrätta med problemen genom att lägga ett lager jord överst.

24 maj

Familjen har varit på maskjakt och ca 40 daggmaskar från vårt trädgårdsland har fått flytta till komposttunnan. Där kommer de sannerligen att bli välgödda och skulle de inte trivas kan de krypa ut igen genom hålen i botten på tunnan och ta sin tillflykt till jorden igen.

26 maj

En omrörare till komposten är inköpt. Det är en särskild pinne, med temperaturindikator, som används för att blanda om och få ner luft i kompostmaterialet. Temperaturindikatorn visar när komposteringsprocessen pågår genom att den utvecklar värme. När processen inte fungerar och den är för kall blir en del av omröraren lila. När processen fungerar och det utvecklas värme slår färgen om till rosa.

7 juni

Komposten satte riktig fart efter att vi började blanda om i materialet. Men sista veckan har vi sett ett omslag i vädret vilket kraftigt visar sig i komposten trots att den är sk isolerad. När det är varmare ute så utvecklas mycket värme även i komposten, men när det blir kallt så avstannar processen. Min tolkning av detta är att det än så länge är för lite material och en icke stabil kompostering. Det blir säkert bättre framöver. Ska bli spännande att se vad som händer längre fram i sommar när vi inte hela tiden är hemma och fyller på nytt material. Ska bli intressant att se hur långt nedbrytningen hinner då.

21 augusti

För en tid sedan kom vi hem från semestern och det var förstås intressant att se vad som hänt med vår kompost som stått “orörd” under nära 3 veckor. Först av med locket och sedan snabbt backa bak några steg, för jag förstod ju att det skulle vara ett och annat (underdrift!) flygfä som skulle vilja ge sig iväg när locket åter åkte av. Mycket riktigt så var det samma små flugor/myggor som brukar finnas där, men ny i betydligt större omfattning. Troligen på grund av att de under en längre tid kunnat föröka sig ostört. Däremot var det endast en och annan sk spyfluga. Vad gäller kompostmaterialet så hade det verkligen ändrat färg och såg redan ut som “jord”. Allt var svart och det syntes verkligen att nedbrytningsprocessen gått ganska långt på kort tid. Däremot var komposten väldigt blöt, vilket troligen bland annat kan förklaras med den höga luftfuktigheten som blev efter regnen. Men också för att inget kolrikt material tillförts på länge, t ex papper eller sågspån, så att det återigen blivit viss obalans i nedbrytningen. Första åtgärd fick därför bli att tillföra ganska mycket sågspån för att försöka få materialet torrare. En sak som hänt är att lukten från komposten nu är obefintlig. Förrut kände man alltid lukten i närheten, inte direkt någon obehaglig lukt men ändå något som gjorde att komposten märktes av på håll. Har inte känt “kompostlukten” på ett par veckor nu vilket ju är positivit. Får se vad som händer nu när vi tillför färskt material flera gånger i veckan.

Hösten 2009

Komposten har funkat rätt bra under hösten och periodvis har omsättning och värmeutveckling varit stor. Inga större problem med “ovälkomna gäster”, förutom små “kompostflugor” som är helt naturligt att man får besök av och inte behöver göra någon åtgärd mot.

Vintern 2009/2010

När kylan kom i december gick komposteringsprocessen i vila. Trots att kompostbehållaren är en sk isolerad variant så klarar den inte flera minusgrader. Vi försökte ösa snö runt omkring för att isolera ytterligare, men det hjälpte bara en kort period. Nu är komposten i totalvila till vårsolen kommer tillbaka. Behållaren blev full i januari så nu får vi lägga vårt matavfall hos grannen för insamling via kommunens vanliga avfallshantering. Svårt att veta hur man ska anpassa volymen för en familj bestående av 5 personer. Vintern har i och för sig varit extrem, men frågan är om vi ändå inte behöver två behållare för våra behov. Ska bli spännande att se vilken volym jord det blir av en full behållare med komposterbart material.

City gross är den matvarukedja som är först ut med märkningen. Produkter som uppfyller kriterierna förses med märket ”Äkta Vara” på hyllkanten.

Kriterierna för att en produkt ska kunna märkas är följande:

·         Inga tillsatser, undantaget bakpulver och fruktpektin (i produkter där de traditionellt används)

·         Inga aromämnen

·         Inga industriella ingredienser som traditionellt inte ingår i livsmedlet

·         Inga tillsatta vitaminer eller andra näringsämnen

·         Ingen vilseledande marknadsföring, d v s produkter ska innehålla det man förväntar sig. Godkända produkter ska innehålla en hög halt av sin huvudråvara t ex kött, bär eller frukt.

Mer att läsa på www.aktavara.org.
       

Här nedan har vi samlat ett antal olika märkningar som du kan stöta på i vardagen. Miljömärkning är ett system som garanterar att en vara eller tjänst uppfyller vissa miljökrav. Det kan vara bra att känna till att en miljömärkning inte garanterar att en produkt är bra för miljön, men den är mindre miljöbelastande än andra produkter inom samma produktområde som inte är miljömärkta.

EU-Blomman

Blomman är EU:s officiella miljömärkning. Blomman fungerar på samma sätt som Svanen d v s produkterna granskas under hela livscykeln från råvara till avfall. För att få licens måste produkterna bl a uppfylla höga krav vad gäller energi- och vattenförbrukning, luftföroreningar, avfallsproduktion, hållbart skogsbruk samt buller- och markföroreningar. Produktens användning av naturresurser vägs också in. Kraven skärps kontinuerligt. Det är SIS Miljömärkning som leder det svenska arbetet med att ta fram kriterier för EU- blomman. Idag kan 25 olika varor eller tjänster märkas med Blomman såsom färg, textilier, barnskor mm. EU-blomman kan också åtföljas av ytterligare beskrivande text t e x Organic, vilket då betyder att klädesplagget utöver kriterierna är tillverkat av ekologisk bomull. Läs mer på www.blomman.nu

Svanen

Svanen är Nordens officiella miljömärkning beslutad av Nordiska Ministerrådet. Varors och tjänsters miljöpåverkan granskas under hela livscykeln från råvara till avfall. Svanen ställer hårda miljökrav på energi- och vattenförbrukning, luftföroreningar, avfallsproduktion, hållbart skogsbruk samt buller- och markföroreningar, men även krav på produktens funktion och kvalitet. Svanens vision är ett hållbart samhälle med en hållbar konsumtion, där kommande generationer har samma goda förutsättningar och chanser som vi. Idag finns Svanen på 66 olika grupper av varor och tjänster allt från tvättmedel till butiker, biltvättar, möbler och hotell. Mer att läsa på www.svanen.nu.

SIS

Miljömärkning SIS Miljömärkning sköter det praktiska arbetet med att ta fram kriterier, kontrollera och utfärda licenser för Svanen och EU-blomman i Sverige. De arbetar på uppdrag av regeringen och verksamheten drivs utan bransch- eller vinstsyfte. Företaget ägs till största delen av Sveriges Standardiseringsråd (SSR) och till en mindre del av svenska staten.

Bra Miljöval

Bra Miljöval är Svenska Naturskyddsföreningens miljömärke. Det är den enda miljömärkning där kraven utformas helt av en oberoende natur- och miljöorganisation. Naturskyddsföreningen anser att miljömärkning är ett effektivt redskap att förändra marknaden och med Bra Miljöval påverkas även andra märkningssystem. Med skogen, havet och luften i tankarna höjs kraven efterhand, för att produkterna successivt ska utvecklas och bli mindre miljöförstörande. Producenter får ansöka om och betala för en tidsbegränsad licens. Systemet finns på både varor och tjänster. Läs mer på www.snf.se.

Eko Sustainable Textile/Global Organic textile Standard (GOTS)

Textile Standard Eko Sustainable Textile och Global Organic textile Standard (GOTS) är märkning som visar textilier producerade av naturliga, ekologiskt odlade fibrer. Reglerna baseras på EU’s förordning för ekologisk produktion eller USA’s motsvarighet. (NOP). Hela produktionskedjan från skörd till att produkten når slutkonsument kontrolleras. Alla steg i kedjan, såsom spinning, vävning, tvättning m m, ses över för att minska miljöpåverkan genom hela tillverkningsprocessen. Kriterierna är fastställda i Global Organic Textile Standards (GOTS).

KRAV

KRAV, Kontrollföreningen för ekologisk odling, står bakom märket. KRAV har idag 23 medlemmar som bland annat representerar miljö-, konsument- och producentorganisationer. Bland dessa återfinns bland annat Naturskyddsföreningen, Arla Foods och alla stora daligvarukedjor. KRAV är miljömärket för mat från skogen, från jordbruket och från havet. Det finns även andra produkter som man kan hitta KRAV-märket på som t ex textilier. KRAV’s huvudfokus ligger inom god miljö, hälsa och djuromsorg samt socialt ansvar. I det ekologiska jordbruket används inte kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller GMO (genmodifierade organismer). I produktionen ställs hårda krav på djuromsorg. KRAV arbetar inom hela kedjan, från lantbruk till livsmedelsproduktion samt även med KRAV-märkning av restaurang och butik. Du kan även hitta KRAV-märkta importerade varor, som kaffe, te och frukt i din butik. Fråga till exempel efter KRAV-märkta bananer. Läs mer på www.krav.se.

Demeter

Svenska Demeterförbundet är en kontrollorganisation för biodynamisk odling i Sverige. Demetermärket står för biodynamisk och ekologisk odling. Det är en ideell konsumentförening som kontrollerar och auktoriserar växtodling, djurhållning, slakterier, butiker, förädlare, grossister och importörer. Alla som blir auktoriserade av Demeterförbundet, är också kontrollerade enligt EU:s förordning för ekologisk produktion. Märket har funnits längre än KRAV-märket men har minskat i betydelse sedan KRAV’s tillkomst. Mellan Demeter och KRAV finns ett samarbete som innebär att de odlare som vill kan ansluta sig till KRAV via Demeterförbundet. Det som främst skiljer Demeter från KRAV är att s k biodynamiska preparat används i grödorna och vid kompostering av stallgödsel. Läs mer på www.demeter.nu

Svenskt Sigill

Svenskt Sigill är ett “kvalitetsmärke” för svenska livsmedel och växter som garanterar att varan har producerats på kontrollerade svenska gårdar. Med Kvalitet menar Svenskt Sigill att råvaror och blommor är producerade med känsla, omsorg och ansvar för djur och natur. Att reglerna följs garanteras av ett oberoende certifieringsorgan. Svenskt Sigill har bland annat särskilda regler för hur kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel får användas och ska dokumenteras. Läs mer på www.svensktsigill.se

Ekologiskt jordbruk

EU:s märke för Ekologiskt jordbruk finns på livsmedel, fröer, foder och planteringsjord. Det är inte tillåtet att använda handelsgödsel, kemiska bekämpningsmedel och GMO i produktionen. Reglerna för djurhållning utgår från djurens naturliga beteende och att producera huvuddelen av djurens foder inom gården är ett mål med produktionen. Minst 95 procent av den färdiga varans ingredienser är ekologiskt producerade. I Sverige har denna märkning blivit vanligare under det senaste året och återfinns t ex på vissa charkvaror. På en del punkter har KRAV strängare regler än EU. Ett exempel är att KRAV inte tillåter tillsats av nitrit i charkprodukter. Ett annat att utegångskraven för vissa djurslag, t ex grisar, är lägre inom EU-ekologisk produktion. Reglerna fastställs av EU. Kontrollen i Sverige utförs av Aranea Certifiering (tidigare KRAV), SMAK och HS Certifiering. Läs mer på: http://ec.europa.eu/agriculture/qual/organic/logo/index_sv.htm

MSC

MSC, Marine Stewardship Councils blå märke visar att fisken kommer från ett livskraftigt fiskbestånd överfiskat och är fångad på ett sätt som inte skadar havets ekosystem. MSC, är en oberoende global, icke-vinstdrivande organisation. Den initierades av WWF och Unilever 1995 för att få bukt med överfiskningen. Den miljöstandard som ligger till grund för MSC-märkningen arbetades fram under två år i samarbete med vetenskapsmän, fiskeriexperter, miljöorganisationer och andra med en stark drivkraft att bevara fiskbestånden. MSC arbetar för att säkra världens fisketillgångar för framtiden genom att främja de miljömässigt bästa alternativen. Läs mer på: www.msc.org

TCO märkning

TCO-märkningen är en global kvalitets- och miljömärkning för datorer, bildskärmar, skrivare, faxar, kopiatorer och mobiltelefoner. Märket visar att apparaten är energieffektiv och uppfyller stränga krav på såväl arbetsmiljö som yttre miljöpåverkan. De områden som bedöms är ergonomi, emission (strålning), energi och ekologi. Läs mer på www.tcodevelopment.com

EU:s energimärkning

EU:s energimärkning är inget miljömärke, utan talar om hur energisnål vitvaran är. I Sverige ansvarar Konsumentverket för märkningen och idag märks kylar, frysar, tvättmaskiner, torktumlare, kombinerade tvätt- och torkmaskiner samt diskmaskiner. Inom kort kommer även ljuskällor att märkas. Bland annat visas hur energieffektiv apparaten är på en skala från A-G där A är låg förbrukning och G är hög och med pilar från grönt till rött. Hur bra maskinen tvättar och diskar redovisas, liksom volym och kapacitet. Handlarna, i samtliga EU-länder, är skyldiga att märka alla apparater i sin butik. Genom att ta hjälp av EU-märkningen när du köper nytt, kan du få en produkt som både har lågt energibehov och bra prestanda. Håll utkik efter märkningen! Läs mer på: www.energikunskap.se

FSC

FSC - Forest Stewardship Council - är en miljöcertifiering av ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogsbruk. Organisationen är en oberoende och ideell organisation med säte i Mexico. Utifrån globala grundprinciper utarbetar man nationella eller regionalt anpassade FSC-kriterier för hållbart skogsbruk. Skogsbruksföretag som uppfyller kriterierna kan certifieras enligt FSC. Produkter som bygger på FSC-råvara kan sedan märkas med FSC-symbolen. I Sverige finns märket bland annat på trävirke, trämöbler, grillkol och pappersmassa för tryckpapper. Läs mer på www.fsc-sverige.org, www.fsc.org

Nedan följer några märken som inte är miljömärken men som kan vara nog så bra att veta om.

Svalan

Astma- och Allergiförbundets egen märkning. Syftet är att hjälpa astmatiker och allergiker att hitta varor som är bra ur allergisynpunkt. Kriterier för att symbolen skall få användas är att produkterna är fria från misstänkt allergena och irriterande ämnen i sådan mängd att det inte finns några kända, medicinska rapporterade fall av allergiska reaktioner. Märkningen skall dock ses som en vägledning, inte som en fullständig garanti för att den märkta produkten inte kan orsaka allergiska problem. Läs mer på: www.astmaoallergiforbundet.se

Sädesaxet

Märkningen överkorsade Sädesaxet, visar att förpackningen innehåller glutenfritt livsmedel som uppfyller Livsmedelsverkets krav på “livsmedel för särskilda näringsändamål”. Märkningen kräver tillstånd av Svenska Celiakiförbundet. Läs mer på www.celiaki.se

Fairtrade/Rättvisemärkt

Rättvisemärkt är en internationell och oberoende produktmärkning som bidrar till bättre arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Köper du rättvisemärkta produkter bidrar du bland annat till att arbetare och odlare får skäligt betalt, att barnarbete motverkas och att diskriminering på grund av kön, hudfärg eller tro motverkas. Organisationen uppmuntrar också demokrati, organisationsrätt och miljöhänsyn i produktionen. Läs mer på: www.rattvisemarkt.se

Öko-Tex

Öko-Tex - är en hälsomärkning för slutanvändaren. Tillverkaren låter utföra laboratoriekontroller på den färdiga textilen för att säkerställa att den är fri från kemikalier som vid direkt kontakt är farliga för människan. Kraven på kemikaliefrihet är högre för småbarnskläder än för t ex textil i kuddar och gardiner. www.oeko-tex.com.

Rainforest Alliance

Rainforest Alliance är en internationell naturskyddsorganisation som arbetar för att bevara den biologiska mångfalden och för att skapa hållbara försörjningsmöjligheter för arbetare och odlare. Rainforest Alliance certifierar odlingar av bl a kaffe, bananer, kakao och te. Reglerna tas fram i samarbete med lokala naturskyddsorganisationer. Läs mer på: www.rainforest-alliance.org

Nyckehålet

Nyckelhålet gör det enklare att välja hälsosamt. Märkningen finns främst på färdigförpackade mejeri-, fisk och köttprodukter, bröd, müsli och pasta, men återfinns även på oförpackad fisk, frukt och grönt. Märkningen signalerar att varan innehåller mindre fett, salt eller socker och mer fibrer än motsvarande alternativ. Läs mer på: www.slv.se

Naturens Bästa

Märkningen Naturens Bästa innebär att turistarrangemang genomförs på ett sätt som innebär minsta möjliga slitage på natur och kultur. Arrangemanget och researrangören uppfyller krav som fastställts av Svenska Ekoturismföreningen, Sveriges Rese- och Turistråd och Svenska naturskyddsföreningen. Läs mer på: www.naturensbasta.se

Exempel på ämnen vi kommer att behandla:

Bananodlingens konsekvenser för människors hälsa och miljön

Läs Naturskyddsföreningens rapport om bananodlingens påverkan på arbetarnas hälsa i Honduras: http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/rapport_hmv_klorpyrifosochh%c3%a4lsoeffekterosv.pdf

Kaffe- och théodlingens konsekvenser för människors hälsa och miljön

Läs mer i Naturskyddsföreningens innehållsrika rapport på http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/kafferapport.pdf

Ekologisk produktion, vad innebär det?

Är det skillnad mellan ekologiska produkter märkta med EU’s logga och produkter märkta med KRAV? Info finns bland annat på http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/jordbruk-och-mat/ekologiskt-jordbruk/Ekologisk-produktion/ och http://www.konsumentverket.se/mallar/sv/artikel.asp?lngArticleID=477&lngCategoryID=1285                     

Lokal mat

Ekologisk fiskodling

WWF’s fisklista

MSC märkt fisk

Tomater olika odlingsmetoders betydelse för miljön

Äpplen –vad ska jag välja? Svenska eller ekologiska Italienska?

Årstiderna, www.arstiderna.com

Ekolådan, www.ekoladan.se

Peterslunds ekoodling (Östra Sörmland), www.ekoodling.se  

Ekobudet (Norra Sörmland), www.ekobudet.se

Ås Trädgård (Jämtland), www.astradgard.se       

Grönsaker Direkt (Blekinge), www.gronsakerdirekt.se

MSC

MSC, Marine Stewardship Councils blå märke visar att fisken kommer från ett livskraftigt fiskbestånd och är fångad på ett sätt som inte skadar havets ekosystem. MSC, är en oberoende global, icke-vinstdrivande organisation. Den initierades av WWF och Unilever 1995 för att få bukt med överfiskningen. Den miljöstandard som ligger till grund för MSC-märkningen arbetades fram under två år i samarbete med vetenskapsmän, fiskeriexperter, miljöorganisationer och andra med en stark drivkraft att bevara fiskbestånden. MSC arbetar för att säkra världens fisktillgångar för framtiden genom att främja de miljömässigt bästa alternativen. Läs mer på: www.msc.org